Vi gav

I den assignment som vi gett kom vi fram till att vi fick det som vi bett om, men den kognitiva nivån var svårbedömd utan en tillhörande text. Därfö kan man antingen förändra uppgiften på det viset att man ber om en kort reflektion/förklaring av bilden. Eller att man använder elevernas bilder som ingång till gruppsamtal om fördomar. Då kan eleverna få berätta om sina bilder och tolkningar och även berätta vad de har för erfaranheter av fördomar.

Man kan även återkoppla till uppgiften genom att be eleverna göra motsatsen till det vardagsrum som de just ritat. De kan då också utveckla det antingen i fysiskt 3D-format eller bearbeta det digitalt.

Vi gjorde

Det var en väldigt rolig och tolkningsbar assignment med återkoppling till bildanalysen. Att översätta rån 2D till 3D ger en större förståelse för bildkomposition. Detta kändes som en bra praktisk övning för eleverna där de får en konkret känsla för analysarbetet.

Pedagogisk bedömning

I boken Pedagogisk bedömning fastnade jag särskilt för kapitlet om bedömning av elever med annat modersmål. Detta är ett ämne som jag funderat mycket kring tidigare. I samband med Pisa-undersökningar har det framkommit att finska barn har relativt högre betyg och bättre läsförståelse än svenska. Detta har bland annat härletts till att Finland har en strängare flyktingpolitik och till att de sätter in extraresurser tidigt för ett stort antal barn. Det jag ansér att vi i Sverige kan lära av det här är att vi behöver ta mer hänsyn till våra invandrade barn och fundera på vad det är de behöver kunna och hur vi ska bedöma dem rättvist. Detta gav kapitlet i boken konkreta exempel på. Till exempel visade den hur man kan urskilja elevens kognitiva utveckling genom ett bristande språk genom att analysera vad den faktiskt säger istället för hur den säger det. Olika sätt att få se vad eleven tänker föreslogs också, till exempel kortskrivning eller lektionsrapport d.v.s att eleverna i slutet av lektionen skriver en kort redogörelse för vad de kommer ihåg. På det viset får även läraren insyn i vad eleverna har förstått och kan anpassa den fortsatta undervisningen utifrån det. Kortskrivning går dock inte alltid att genomföra i bildämnet utan kan användas i samband med teoretiska genomgångar och gruppsamtal. Rapporten kan även av eleven användas som underlag för loggskrivande och ger då chansen till egen återkoppling.

Kapitlet gav mig också en idé till ämnesövergripande arbete. Den matris som visar hur elevens språk till en början är väldigt kontextbundet var till stor hjälp här. Genom att eleven i bildämnet är inne på analysens område får den möjlighet att använda sitt eget modersmål då den tänker, detta kan användas i modersmålsundervisningen då eleven får hjälp att sätta sina tankar på pränt. Samtidigt ger det ett kontextbaserat ämne att hantera i sfi. Eleven kan då både utveckla sitt modersmål och sin svenska i tal och skrift.

På sida 199 beskrivs ett mattetest som eleverna gör i grupp. De ska då, med läraren som åhörare, tillsammans lösa ett matematiskt problem. Detta skulle fungera jättebra även i bildanalys. Eleverna kan i grupper om 3-4 få diskutera en bild och visa sin analysförmåga. Beroende på elevernas nivå ställer man olika frågor till bilden, vad eleverna ser, hur det kan tolkas, om det är något de känner igen. Även de analysverktyg som vi fick under Bildanalysseminariet kan användas, till exempel det gyllene snittet, färgerna, osynliga trianglar, maktspråk och lockelse.
Med tanke på läroplanens krav på öppenhet och demokrati i lärandet kan man följa upp provet med frågor till eleverna om vad de tyckte om det här sättet att göra prov, vad de tyckte om bilden och om de har något övrigt att tillägga.

Litt.seminarium (Pedagogisk bedömning)

Under litteraturseminariet på boken fick vi tre frågor att förhålla oss till

• Hur vill jag arbeta
• Vilket innehåll vill jag ha
• Varför vill jag arbeta så här

Vi diskuterade återkoppling genom samtal och i bloggform, att vi vill ha öppenhet i lärprocessen och även att vi vill introducera vissa tekninker för att ge eleverna en grund att utgå ifrån.

Till skillnad mot våran utbildning vill vi återkoppla till exempelvis galleribesök och konstbloggar genom att diskutera dem i grupp.

Vi pratade också om att blanda öppna och stängda teman. Det vill säga teman som läraren bestämmer (stängda) och teman som kan flyta ut och bli vad eleverna gör dem till, det vill säga tolkningsbara teman

Vi diskuterade även fördelen med att ha både fysiska och digitala portfolios. Detta är något som jag själv ser en stor fördel med. Att ha en digital blogg/logg gör det lätt för eleven och läraren att gå in när som helst och fundera över innehållet, det blir tillgängligt från alla datorer med internet. Men att ha en fysisk portfolio kan underlätta vid översikt av utvecklingen eftersom man då kan rada upp sina arbeten och se dem alla tillsammans, man kan flytta runt dem, se mönster och upptäcka nya tankar och se sidor hos sig själv som man förut inte lagt märke till. Innehållet i en fysisk portfolio blir också lättare att använda i klassrummet, åtminstone är det så jag känner som mestadels vill kunna se och känna på fysiska bilder.

Vi kom också fram till, med grund i boken och kapitlet om den kinesiska asken, hur viktigt det är att delge eleverna syftet med det man gör. Detta både med hänsyn till lärprocessen, och med tanke på den demokratiska anda som vi vill stödja.

Bildanalys

Seminariet i bildanalys gav mig flera nya infallsvinklar på hur man läser bilder. Osynliga trianglar och hur man gör en bild inbjudande var nytt för mig. Jag har inte helelr tänkt på hur påträngande en närbild på ett ansikte är och hur man liksom tvingas på en känsla när det inte finns något "kryphål" i bilden.

Anna använde ett enkelt och pedagogiskt sätt för att visa de här sakerna, detta tänker jag ta med mig i min egen undervisning.

Vi fick i läxa att placera starka färger på olika platser och se hur de kommunicerar med varandra. Detta gav mig insikten att jag inte har någon koll på färglära över huvud taget så det är något jag ska ägna en del tid åt. Kanske någon i klassen som läst färglära skulle kunna hålla i en workshop