http://www.metro.se/kolumner/joakim-lamotte-hela-mitt-liv-skulle-bli-ett-mentalt-fangelse/EVHndy!tHGA57EGzt7a2/?fb_action_ids=10151939156031572&fb_action_types=og.recommends

"ögon finns överallt"

Min process började i att jag ville arbeta med normer/normkritik på något sätt. Ville utgå ifrån genus eftersom det är det vi arbetat mest med under lärarutbildningen. Kände att jag har mycket insyn i både tvåkönsnormen och heteronormen, eller snarare hur det känns att stå utanför dem, eftersom jag själv är hbtq-person. Kände dock att jag saknade ett funktionalitetsperspektiv. Började därför med att fråga runt på facebook efter personer som är funkisaktivister för att få tips på litteratur och konst inom ämnet. Samtidigt började jag skissa på skulpturer som skulle gestalta könsrollerna/tvåkönsnormen/heteronormen. Hade en idé om att dessa på något sätt skulle få syn på sin egen normativitet och göra nånting åt det. Visade skissen under det första handledningstillfället och fick veta att jag inte skulle göra skulpturerna eftersom jag ”redan gjort dem” på pappret. Kände mig totalt lost efter det och hade ingen ingång alls utan gick hem och läste på de länkar jag blivit tipsad om på fb. Läste mycket om Crip Theory, vilket var jätteintressant, gjorde en liten seriestrip om två bilder som sammanfattning.

Under nästa handledningstillfälle kom det fram att jag skrivit alldeles för mycket och att jag borde få skrivförbud. Detta hade jag själv också tänkt på och och medan vi satt och pratade fick jag idén att göra serier, utan text, som skulle gestalta olika normer. Blev rådd att utgå ifrån de normer jag själv upplevt/upplever. Så jag började med ”alla ska vilja ha barn normen” och fortsatte med ”tvåkönsnormen”.

Den tredje handledningen gav mig flera olika referenstips om människor som arbetat med serier. Bland annnat Linda Spåman. Jag fick också inspiration att arbeta mer med olika perspektiv dvs närbilder/extrema närbilder och vybilder, och att göra serier i form av målningar. Blev också utmanad att endast använda 3 rutor, alltså traditionell seriestrip. Vi var också inne och talade på att skala av det mer och inte ha massa detaljer. Detta struntade jag i under nästa steg. Jag kom nämligen att tänka på Chitra Ganesh som jag tycker gör helt fantastisk konst. Funderade på om jag kunde förstora mina bilder från det tidigare A5-formatet. Återgick till mitt favoritmaterial: tapet. Skar till en remsa på 95*30 cm. Målade upp 3 rutor och började på min strip om heteronormen. 

Nästa handledning: Var inte så tydlig med mitt budskap, låt betraktaren tolka själv. Ta bort tanke/pratbubblor, de säger för mycket ävven om det inte finns text i dem. Arbeta med kroppsspråk och ansiktsuttryck. Med tanke på hur Chitra Ganesh använder serie som ett utökat begrepp, gör nåt liknande. Behöver skapa mer material, arbeta snabbare. Spara tid genom att göra klippdockor som jag kan flytta runt i rutorna och bestämma innan jag tecknar. Pröva olika sammanhang och bakgrunder. Behöver det ens finnas ett sammanhang? Kan jag använda regnbågsflaggan som bakgrund istället? Frågan om vad som är ens drivkraft i arbetet kom också upp. Jag funderade på det här och anlednignen till att jag vill bli lärare. Ändrade mitt arbetssätt när jag kom hem. Gjorde klippdockor, i form av pepparkaksfigurer, som jag målade i olika färger, lade ut på en "serieruta" och lekte runt med dem. Tänkte mer på Ganesh och det vidgade seriebegreppet. Funderade på om jag ville fortsätta med samma figurer som jag använt hittills. Bestämde mig för att fortsätta med klippdockorna och försöka att inte göra det så illustrativt.

Så här ser mitt arbete ut just nu