Min process började i att jag ville arbeta med normer/normkritik på något sätt. Ville utgå ifrån genus eftersom det är det vi arbetat mest med under lärarutbildningen. Kände att jag har mycket insyn i både tvåkönsnormen och heteronormen, eller snarare hur det känns att stå utanför dem, eftersom jag själv är hbtq-person. Kände dock att jag saknade ett funktionalitetsperspektiv. Började därför med att fråga runt på facebook efter personer som är funkisaktivister för att få tips på litteratur och konst inom ämnet. Samtidigt började jag skissa på skulpturer som skulle gestalta könsrollerna/tvåkönsnormen/heteronormen. Hade en idé om att dessa på något sätt skulle få syn på sin egen normativitet och göra nånting åt det. Visade skissen under det första handledningstillfället och fick veta att jag inte skulle göra skulpturerna eftersom jag ”redan gjort dem” på pappret. Kände mig totalt lost efter det och hade ingen ingång alls utan gick hem och läste på de länkar jag blivit tipsad om på fb. Läste mycket om Crip Theory, vilket var jätteintressant, gjorde en liten seriestrip om två bilder som sammanfattning.

Under nästa handledningstillfälle kom det fram att jag skrivit alldeles för mycket och att jag borde få skrivförbud. Detta hade jag själv också tänkt på och och medan vi satt och pratade fick jag idén att göra serier, utan text, som skulle gestalta olika normer. Blev rådd att utgå ifrån de normer jag själv upplevt/upplever. Så jag började med ”alla ska vilja ha barn normen” och fortsatte med ”tvåkönsnormen”.

Den tredje handledningen gav mig flera olika referenstips om människor som arbetat med serier. Bland annnat Linda Spåman. Jag fick också inspiration att arbeta mer med olika perspektiv dvs närbilder/extrema närbilder och vybilder, och att göra serier i form av målningar. Blev också utmanad att endast använda 3 rutor, alltså traditionell seriestrip. Vi var också inne och talade på att skala av det mer och inte ha massa detaljer. Detta struntade jag i under nästa steg. Jag kom nämligen att tänka på Chitra Ganesh som jag tycker gör helt fantastisk konst. Funderade på om jag kunde förstora mina bilder från det tidigare A5-formatet. Återgick till mitt favoritmaterial: tapet. Skar till en remsa på 95*30 cm. Målade upp 3 rutor och började på min strip om heteronormen. 

Nästa handledning: Var inte så tydlig med mitt budskap, låt betraktaren tolka själv. Ta bort tanke/pratbubblor, de säger för mycket ävven om det inte finns text i dem. Arbeta med kroppsspråk och ansiktsuttryck. Med tanke på hur Chitra Ganesh använder serie som ett utökat begrepp, gör nåt liknande. Behöver skapa mer material, arbeta snabbare. Spara tid genom att göra klippdockor som jag kan flytta runt i rutorna och bestämma innan jag tecknar. Pröva olika sammanhang och bakgrunder. Behöver det ens finnas ett sammanhang? Kan jag använda regnbågsflaggan som bakgrund istället? Frågan om vad som är ens drivkraft i arbetet kom också upp. Jag funderade på det här och anlednignen till att jag vill bli lärare. Ändrade mitt arbetssätt när jag kom hem. Gjorde klippdockor, i form av pepparkaksfigurer, som jag målade i olika färger, lade ut på en "serieruta" och lekte runt med dem. Tänkte mer på Ganesh och det vidgade seriebegreppet. Funderade på om jag ville fortsätta med samma figurer som jag använt hittills. Bestämde mig för att fortsätta med klippdockorna och försöka att inte göra det så illustrativt.

Så här ser mitt arbete ut just nu

 

Anna No

30 april 2014 09:10

Hej, jag lägger min opponering här, hoppas det är ok!
Normer är ett väldigt stort fält att arbeta inom och jag tror du gör rätt i att avgränsa sig på det sätt du gjort. Tycker materialvalet tapet är väldigt intressant och tycker det finns en koppling mellan prägeln tapeten sätter på ett rum liksom de sociala reglerna gör. Att ta normkritiken på tapeten.
Du arbetar med väldigt starka symboler, användandet av hbtq - flaggan gör att fokus hamnar direkt på dessa frågor snarare än säg genus eller funktionsnedsättning.
Användandet av pepparkaksgubbar eller gubbe-symbolen gör att jag direkt ser avsaknad av gummasymbol vilket också riktar fokus till mansfrågor. Detta behöver inte vara ett problem om du vill rikta fokuset dit, men använder du symboler så bör de användas väldigt medvetet. Det finns ju sociala hierarkier inom hbtq - sammanhang också vilket är intressant att ta upp i detta fall.

Jag gjorde två snabba bildanalyser av dina verk,
Bild ett:
Den mörka bakgrunden, i kombination med de vita siluetterna ger en konnotation om siluetterna av liken som ritas ut vid fyndplatsen i deckarserier. Regnbågsfotspåren i en diagonalt uppåtgående linje får mig att tänka på ett historiskt förlopp – att lämna spår.. samt en tidsaxel eller statistik. Hur många hbtq – män som dödats för att de är just hbtq?

Bild två:
Den mörka bakgrunden skapar distans mellan betraktaren och gruppen utklippta gubbar som ligger i mitten. Gubbarna är i olika färger, vita, rosa, blå, regnbågsmönstrad.. Då de alla ligger i en isolerad, sammanhållen grupp blir de enade samtidigt som de verkar vara just isolerade från vad som än är på andra sidan det mörka.. då det inte finns en ram, kan det upplevas som att gruppen är isolerad från betraktarens värld.

Mina läsningar blir i högsta grad normativa då du använder starkt förankrade symboler som toadörrs- gubben, hbtq flaggan och rosa och blått i kombination som motsatspar. Detta kan ju vara ett sätt för att få betraktaren att synliggöra sitt egna normativa seende, men jag tror att bilden behöver vara lite mer engagerande för att riktigt nå fram och beröra. Bilderna i dagsläget upplyser om att allt det här finns, men det öppnar inte för någon kritik eller diskussion eller frågeställning, åtminstone inte hos mig. Vilket får mig att istället undra vad det är du vill få fram med bilderna?

Om du vill åt den där metanivån hos betraktaren tror jag bilden behöver laddas med någonting emotionellt eller provokativt så att betraktaren triggas fram till en reaktion eller tanke. Då du säger att du arbetar med detta för att det är frågor som rör dig personligen blir jag ännu mer nyfiken på att faktiskt få se Dina erfarenheter/känslor/åsikt/tankar om hbtq – normer.
Du frågar i bloggen om du ens behöver ett sammanhang eller om du kan använda regnbågsflaggan istället, och jag vill poängtera att regnbågsflaggan är ett sammanhang. Den leder fokus och tanken direkt till hbtq – frågor och exkluderar samtidigt andra frågor. Om du bestämt dig för att avgränsa dig till att enbart arbeta med detta så kan det vara effektivt. Finns det andra sätt att rikta fokus till hbtq – frågor utan att använda regnbågsflaggan?

Referenser:
Nu verkar du lämnat detta spår men ändock: Dark light: the art of blind photographers.
The Off switch av Mark Beyer, serier i kaos form.
Bill Durgins, Body of work.
Beyond XY – 4 photographers explore the masculine continuum

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter opponeringen på mitt arbete fick jag lite mer förståelse för hur verket kan tolkas. Tanken om miljöförstöring och människans beroende av naturen gick uppenbarligen fram. Dock kunde det även tolkas utifrån regnbågen och varelsernas (de har forme...

         De här sakerna kom inte med i min stopmotionfilm. Målningen har huvudsakligen fungerat som katalysator för min inspiration och varit något att arbeta med när annat inte varit tillgängligt för att det har torkat eller saknats material. M...

Första fotningen och tidstest

Nu har jag fotat färdigt alla sekvenser (tror jag). Dags att sätta mig vid datorn och fixa med resten. Insåg att en del av kulisserna var onödiga att göra då de bara handlar om förändring av ljus och färg vilket jag hade kunnat fixa i ett bildbehandl...