Under min process hade jag problem med att förstå vad arbetet egentligen gick ut på och vad det var jag skulle göra. Det kändes som om jag desperat försökte hitta "den där processen"... Jag fick idé efter idé på vad jag ville göra men hann aldrig sätta igång med något innan jag fick en ny idé. Det tog lång tid innan jag satte igång med själva gestaltandet.

Nu i efterhand har jag insett att det var det min process handlade om. Att lära mig att bara sätta igång och låta arbetet skapa sig självt. Och att kunna lämna en gammal idé när en ny dyker upp. För det är det som händer när man sätter igång. Idéerna kommer avlösa varandra och uttryckssätten skiftar. Det är det som hänt för mig nu. Jag kan inte sluta skapa. Därav de senaste inläggen om träd. 

Opponeringen

Ta vara på dina färdiga idéer och använd dem, arbetet är levande, det förändras alltid

Göras bättre;

* Kunde behållt färgburkarna på ståltrådsballongen, kunde haft dem "in action"

* Vissa ballonger kunde tagits bort

* Mer textur, locka betraktaren att känna på dem

* Byta ut sugrören mot föremål

* Kunde haft magnetfärg på ballong o0ch låtit föremål hängande i snören dras mot den

Kände för att testa och rita med kol, köpte ett set på Biltema för ett tag sedan. Jag provade att teckna med kol en gång för längesedan men fick inte till det och har sen dess undvikit det, lite prestationsångest antar jag. Så jag har bara tecknat med pennor. Men nu kände jag för och göra ett försök. Och jag förälskade mig direkt i den tjocka porösa kolkritan. Det gick snabbt och enkelt att rita upp snygga trädlinjer, det var lätt att sudda och få olika skuggtoner utan alltför mycket gnuggande med kritan, till skillnad mot när jag använder penna. Så jag överraskade mig själv. Vissa tekniska missar blev det så klart, men det är ju nåt o bygga på. Träd är nog något som komer vara ett genomgående tema för mig ett tag framöver. Gjorde ett i lera häromkvällen, ett i papier mache igår och idag en kolteckning. Trädet jag ritade idag är förresten inspirerat av en gammal Lind som vi har hemma på gården, ett räd som vi hade våra gungor i när vi var små. Fast det här blev lite "creepy" tycker jag. Inte ett vackert träd, precis som ståltrådsträdet, och förresetn lerträdet också för det är bara en stam, utan grenar.

Det är ballongen med ståltrådsspröten som inspirerat mig till träden, för jag såg det som ett träd när det var klart.

Började med att måla en flaska som jag tidigare klätt med papier mache, en annan dag ska jag hälla färg på den som får rinna ner längs sidorna, cerise, lila och silver hade jag tänkt mig.

Sen gjorde jag ett träd i ståltråd. Jag hade tänkt göra ett snyggt träd, alltså ett träd som ser levande ut och sen täcka det med olika färger. Men jag tänkte fel när jag klippte ståltråden, så istället blir det ett dött träd i en sumpmark nånstans, det kanske har vart skogsbrand?

Iallafall så täckte jag ståltråden med papier mache (har förälskat mig i materialet ;-) finns så många möjligheter)

  Sen ska jag nog doppa det i svart färg

Såg nåt intressant på balkongen i skulptursalen... Där stod en skiva som förmodligen använts när man sprejat saker, färgmönstret ser tredimensionellt ut :D

Det här tycker jag är väldigt bra skrivet ang. den senaste tidens ramaskrin över att vissa företéelser plockats bort och ändrats runt och vad det gör för synen på rasism och mörkhyade i vårt land. I den första länken finns en länk till den andra men jag tyckte den var så viktig för oss som bildlärare så jag länkade den själv också ;-)

http://carnebro.se/blogg/internet/tintin-pepparkaksgate-och-disney-rena-tomteverkstan/

http://bibliobuster.wordpress.com/2012/12/05/liten-bildskola/

Så, jag kanske började förstå meningen med gestaltningsarbetet ändå. Jag har iallafall sjukt mycket inspiration och massa saker som jag vill göra just nu. Och jag får nya id´´er, eller snarare utvecklar mina idéer hela tiden. Att vi var några som gick en liten drejarkurs igårkväll gjorde inte saken sämre, eller hur man nu vill se det.

Så jag ska faktiskt dra iväg in till HDK nu, fastän det är lördag och fastän jag egentligen borde skriva ett avslutande inlägg för gestaltningen istället. Men jag orkar inte tänka på vad jag ska skriva utan vill bara göra.

En sak jag kan säga iallafall är att jag verkligen fått upp ögongen för hur viktigt det r att sätta igång så fort jag får en idé (tack Nike), annars bara ligger de där och gror ett tag men till slut så rinner de ut i sanden för att jag inte får tummen ur, så att säga ;-)

Och att arbeta i papier mache öppnar upp så många olika möjligheter så det är inte klokt. Jag börjar också se möjligheter att kombinera det med andra material. Är för tillfället väldigt inne på ståltrådsträd. Får se vad det blir av det till slut.

Den här har jag fortsatt hälla färg på förresten, gillar och se hur färgerna blandas, och den ger mig massa nya idéer.

Fast färgerna är inte lika fina när de torkat =(

Jag funderar på att i min presentation ha med alla 'huvuden' och placera dem på ett bord täckt med svarta sopsäckar (därför att det är billgt och lätt att få tag på) och ställa dit färg och penslar och låta alla måla på ballongerna. För kunskap/inspiration/fantasi kommer från omgivningen omkring oss, den skapas inte av en ensam person. Alla lämnar sitt avtryck på en persons tankar på det ena eller andra viset, en del mer, andra mindre. Men inget uppstår av sig självt.

Detta är idéer jag fått av Rebecca och Mirjam när jag diskuterat vad det är jag vill kommunicera egentligen. Rebecca påpekade att min tanke om presenation var ganska statisk och föreslog att jag skulle göra den interaktiv. Förslaget om att ha med alla ballongerna kom ju redan under grupphandledningen men det var Mirjams förslag att ställa dem på ett bord klätt i nåt svart. Vi snackade lite om varför det skulle va just svart, bland annat har det och göra med känslan när man tittar på min installation. Om jag bara ställer ballongerna på ett ljust bord så känns det precis så, som att jag ställt ballonger på ett bord. Om jag klär in bordet i svart plast så tror jag att det kommer kännas mer som en del av installationen samtidigt som det inbjuder mer till att måla på dem. 

Förmodligen kommer jag också skriva ut den här texten

inspiration (latin inspira´tio, av inspi´ro 'blåsa i', 'inandas', blåsa liv i', 'inspirera'), andlig ingivelse som sätter en människa i stånd att tänka, tala eller handla på ett sätt som förefaller vida övergå hennes egen förmåga

från Nationalencyklopedin och sätta/lägga vid sugrörsballongen eftersom jag tycker att det var en riktigt lyckad tolkning som Mirjam gjorde och jag vill dela med mig av den lärdomen (som var ny för mig).

Den slutgiltiga utformningen kommer jag diskutera mig fram till med Sahar på söndag kväll.

Så här blev det med sugrören halvvägs genom ballongen.

Om man har det lite halvmörkt så ser det ganska coolt ut

Och ännu mer om det är helmörkt, fast den lyser inte upp något vidare.   

Det blev ett riktigt coolt foto när jag tog med lång slutartid, inte helt lätt o hålla kameran stilla men jag gillar effekten det fick. Sci-fi-känsla

Iallafall så visade jag den här 'grejen' för Mirjam (som skriver examensarbete nu) och eftersom jag redan pratat lite med henne om inspiration så sa hon att i samband med det så tänkte hon på inspirationens ursprung, det vill säga

latin  (inspira´tio, av inspi´ro 'blåsa i', 'inandas', blåsa liv i', 'inspirera') http://www.ne.se/inspiration

Hon menade att man andas in inspiration genom sugrör. Riktigt nice tolkning och något som jag nog kommer använda mig av i presenatationen på måndag.